Karl Stranne den äldre, en stor tragedi har jag hört har drabbat dig, men jag har också hört att du har gjort en hjältemodig räddningsinsats för inte så länge sedan när du räddade manskap från briggen Blue Bird av Hull från att drunkna.
Jo, säger Karl Stranne den äldre, jag gick ut från Smögen med min båt. Då visste jag inte att det var briggen Blue Bird som var i sjönöd. Min son, som också heter Karl Stranne, var ombord på briggen.
Ja, genmäler intervjuaren, men jag har också erfarit att din son, som ju är en skicklig rorsman, just på grund av stormen blev fastsurrad vid rodret i det hårda vädret och i snöstorm och att han trots halvblind av snöglopp och vattenstänk i alla fall lyckades få briggen i lä inte långt från Smögen där hans familj bor och att man då fick Hållö fyr i sikte. Men kaptenen på briggen fick trots detta klart för sig, efter att ha rådfrågat Karl, att båten ändå skulle förlisa. Men din son lyckades i alla fall att manövrera båten så att det fanns en teoretisk möjlighet till räddning, inte minst som Karl skrek att hans far hade gått ut för att rädda dem. Karl litade fullständigt på sin far. Så vad säger du, Karl Stranne den äldre, om din sons skicklighet och rådighet?
………………………
Och så hörde jag, säger intervjuaren, att trots din sons skicklighet var Blue Bird ändå på väg att förlisa, att bli dömd till vrak. Så när du uppfattade Blue Birds prekära situation vad tänkte du då och vad gjorde du då?
…………………………………….
Du och din familj är ju hemmahörande i Smögen, så du gick ut därifrån för att rädda manskapet på briggen. Men kapten har berättat att det var din son, som ju var fastsurrad vid rodret och som full av tillförsikt ropade att hans far har gått ut för att rädda manskapet på briggen och att detta ingav alla en smula av hopp. Är det så det gick till?
……………………………………
Du räddade ju hjältemodigt besättningen på briggen Blue Bird och bjöd dem dessutom på renat brännvin, alla nio i besättningen i spetsiga brännvinsglas när du hade fått upp dem ur det kalla vattnet. Men när du hade fått klart för dig namnet på skutan efter att ha frågat kaptenen två gånger blev det dödstyst bland besättningsmännen. Vad var din reaktion? Jag förstår att det var ett fruktansvärt besked och att du i stor sorg slog det tionde brännvinsglaset i kras mot golvet
…………………………………..
När du fick klart för dig att din son befann sig på briggen undrade du förstås varför inte din son fanns med bland de räddade besättningsmännen. Kaptenen, grå och tärd berättade då med skälvande röst för dig att din son var fastsurrad vid rodret och därför hade gått under med briggen. Din son glömdes helt enkelt bort Hur reagerade du då när du fick höra det? Du bad ju också kapten att bespara Karls moder det hemska beskedet och att inte nämna briggens namn.